http://svtplay.se/v/2624249/uppdrag_granskning/del_14_av_16__spricka_hela_vagen
I förra veckan såg jag detta reportage på svt-play. Ja, vi kan fortfarande hänga med i mycket som sker i Sverige och svensk media tack vare play-kanalerna vi som bor utomlands. Det är jag evigt tacksam för. Idol, Bonde söker fru och ja, UG. Jag är ett stort fan av Uppdrag Granskning och tycker att det är väldigt värdefullt för samhällsinvånare med en sådan inspektion av ffa statlig verksamhet som UG faktiskt ägnar sig åt. Som en tillsyningsman kan man säga. För kvalitetssäkring och granskning. Behövs inom alla verksamheter för att kunna utveckla den samma om du frågar mig. Och varför skulle inte vi barnmorskor då granskas?! Vårat så otroligt viktiga arbete som så många någon gång i livet stöter på. När de blir gravida, föder sina barn, försöker bli gravida, behöver/vill göra en abort, är i behov av familjeplanering, neonatalvård, hjälp med amning, när olika sexuella frågor behöver ett svar osv. Området för barnmorskor är stort. Förlossningsvården är en stor och omdiskuterad del. Också en del som jag brinner för, där jag har min största erfarenhet av barnmorskeyrket. Jag är INTE opartisk i ämnet så jag förstår om mina åsikter i denna diskussion kanske inte väger så tungt. Men jag kan iaf utifrån min erfarenhet med de hundratal förlossningar jag har medverkat under meddela att det ABSOLUT inte är så att vi på svenska förlossningsavdelningar inte jobbar för att kvinnan ska spricka så lite som möjligt under en vaginal förlossning. Och vi övar. Tro mig, vi övar på PERINEALSKYDD, och ALLA barnmorskor på mitt jobb vill jag lova jobbar efter Ritgens metod (som de också tydligen är väldigt duktiga på i Finnland!) eller annan metod som är visad vara en bra metod med vetenskap eller beprövad erfarenhet för att skydda kvinnans mellangård under förlossningen SÅ ATT BRISTNINGEN BLIR SÅ LITEN SOM MÖJLIGT(!). Det är även en ganska stor del av förlossningsavsnittet i utbildningen när man studerar till att bli barnmorska i Sverige. Sen sker det bristningar ändå, trots att man har haft bra kommunikation med kvinnan, trots att man har utfört perinealskydd efter konstens alla regler, trots att utdrivningsskedet inte har forcerats… det händer… mycket avgörande av vad kvinnan har för vävnader är min erfarenhet… (jag själv är en kvinna med otroligt dåliga vävnader för läkning av sår och ja hur ska jag uttrycka mig ”porös vävnad” som har en tendens till att inte vara så tacksam. Får lätt sår. Fula ärr osv.) Ibland behöver det av medicinska skäl gå fortare att få ut barnet… det är också en ökad risk för större bristningar till exempel vid sugklockor och andra instrumentala förlossningar… Men tro mig, jag som barnmorska gör mitt absolut bästa och försöker på alla sätt förhindra att kvinnan, vars förlossning jag är med på, spricker. Det är aldrig något som jag behöver ha skrivet i ett förlossningsbrev för att jag ska tänka på det eller jobba för det. Det görs automatiskt. Det är även ett stort mål inom förlossningsvården. Kvinnans hälsa och välbefinnande.
Nyfödda Sebastian på mitt bröst. UNDERBAR känsla. Jag fick dock ett 13 cm långt opsår under den förlossningen tack vare ett akut kejsarsnitt vilket jag med facit i hand kanske inte ens hade överlevt utan. Kan nu titta på mitt om än fula ärr med glädje och tänka på att det har gett mig min älskade son.
Ja men va skönt det var att ventilera detta… som har brunnit i mig lite sen förra veckan!
Med det vill jag bara säga att jag har FULL förståelse för att alla extremt jobbiga förlossningsskador är fruktansvärda för de kvinnor som drabbas. Och jag beklagar att en del får lov att gå igenom sånt. Men jag vill bara meddela alla kvinnor som läser detta att jag som barnmorska och mina kollegor inom förlossningsvården gör vårat absolut bästa för att alla kvinnor ska spricka så lite som möjligt under en vaginal förlossning. Oroa er inte! Ni behöver INTE åka till Finnland eller någon annanstans för att få den expertisen 😉
Barnmorska Mamma och Lyx(?)hustru(!) 