Ett obehagligt dåligt ögonmått och den enligt lyxhustrun VÄRDELÖSA sannolikhetsläran(!)

En utflykt till en trevlig möbelaffär i det kulinariska lilla samhället Egelsbach där mannen har sitt kontor och vi som familj började vårat Tysklandsäventyr. Det var vad lördagen bjöd på. ROLIGT att gå och strosa runt i den affären tycker jag. Målet var att hitta en läslampa till sovrummet. Bokläsning har ju blivit ett nyuppväckt intresse i mitt liv och med lite bra ljus går ju den aktiviteten betydligt lättare att genomföra. Kändes som ett moget beslut(!) ;-) Det skulle vara en lätt och smidig lampa som liksom inte behövde borras in i väggen… Är så oerhört less på dessa groteska betongväggar(!) En sån inte allt för snygg klämma hade jag tänkt mig som man enkelt skulle kunna fästa på våran fina Malm-sängstomme… Och det hittade jag också. Så nöjd, stod bara och funderade över om vi skulle ha en vit eller en silver/kromfärgad… Ringde min man och bad honom och den lille att komma upp från Kinderland där de befann sig för att jag skulle få lite expertråd med att överlägga det beslutet… så skönt att lägga över sådana otroligt viktiga beslut på honom(!) (Känsla av delaktighet är ju något som får underordnade att blomma ut har jag hört)😉

Valet föll på den silver/kromfärgade… Min man var lite osäker på om den skulle kunna fästas på sängstommen, han tyckte att den såg ut att vara lite för liten för det… Men lyxhustruns ögonmått sa nåt helt annat. Kände mig inte det minsta orolig och hävdade beslutsamt att vi skulle ha den lampan, och då blir det så(!)🙂

Väl hemma skyndade jag mig att packa upp min nya lampa och kasta mig in i sovrummet och kunde genast konstatera att det där INTE skulle gå som jag hade tänkt mig… INTE ENS NÄRA!

Det är en fet rackare till sängstomme(!) Oavsett hur hårt jag än tog i så var det ju inte ens i närheten av att lyckas…. Scheiße! Än en gång ett betyg på att mitt ögonmått är obehagligt dåligt(!) 😀

Men problem är ju till för att lösas heter det… och hon kan vara bra innovativ denna lilla dam… lite omstrukturering i sovrummet och vips hittade jag en trevlig och helt ok lösning…

Ja, nog blev det väl fantastiskt bra tillslut(?!)🙂 Nu återstår bara att köpa en till stol och en till lampa så att det kan bli lika fint på mannens sida av sängen… Härligt med lite fler saker på inhandlingslistan😉

Boken som ligger där och smyckar mitt lilla sängbord nu är den första i serien som ligger till grund för de fantastiska Twilight filmerna… Stephenie Meyer, ”Om jag kunde drömma”. Hur bra som helst! Kan starkt rekommenderas, både böckerna och filmerna(!)

Denna utflykt till Egelsbach var inget som lockade mannen min så mycket då han åker dit varje vardag i veckan och inte direkt längtar dit på helgerna. Vi uträttade några ärenden i diverse affärer i det lilla samhället, återupplevde några gamla minnen från tiden då vi bodde där och sen åkte vi hemåt igen. I ett otroligt klart, soligt och fint väder. Sitta inne och titta ut var dock precis det enda som kändes skönt då kylan utanför bilen var bitande kall…

Detta foto togs på vägen till Egelsbach… FINT! Samma klara, solbländande väder var det på vägen hem också… Men med en viss skillnad i utsikten genom bilrutan…

Strax efter att vi hade gett oss iväg hemåt fick vi ett fantastiskt fult stenskott PRECIS i förarens ögonnivå, mitt i prick kan man säga… Förbannad blev han mannen… kan man minst sagt säga(!) Igång satte ett gräl om sannolikhetslära, som är något som kvinnan i bilen fullständigt avskyr(!) Kan aldrig för mitt liv luta mig mot något så värdelöst och intetsägande oavsett berörd kategori(!) Men bara så att ni förstår… OM jag inte hade tagit så lång tid på mig när jag handlade i den sista affären, och om vi hade kommit iväg nån minut tidigare så hade vi INTE FÅTT DET DÄR STENSKOTTET(!) Det var ord och inga visor från den då förbannade mannen (som dock strax efter dessa teorier och utskällningar lugnade ner sig och bad om ursäkt för de hårda beskyllningarna). Jag fortsatte dock att hävda att vi visst kunde ha drabbats av det där stenskottet oavsett när vi än hade åkt från det där lilla, lilla samhället… (och tyckte/tycker att han är dum om han tror något annat!) Men vad är det ens för otroligt obetydande skit att ens höja rösten och bli irriterad över?? Det är alltid så roligt när man kan skratta åt sådant här i efterhand och sätta saker och ting i relation och perspektiv till andra händelser och ting…😉

Sannolikhetslära är och förblir något som jag aldrig kommer att tycka är annat än fullständigt VÄRDELÖST!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s