Religiösa familjen, praktiska pallen och den pappiga papegoja-pojken…

När hela familjen samlades i vardagsrummet (efter att mamman fått en halvtimmes sovmorgon) på söndagmorgonen… ja, då var det hög tid att kasta i Nya Barnpsalmboken på CD tyckte den lilla killen. Han är OTROLIGT religiös och tycker mycket om den där psalmskivan… och är det söndag så är det ju… Det var bara för mamman och pappan att hålla god min och nynna och sjunga med i de vackra barnpsalmerna… (Faktum är att det är en mycket trallvänlig skiva som mamman till och med har börjat tycka är trevlig!)😉

Lill-pastorn styr sina anhängare med järnhand 😉

”DENNN!” Så var söndagen igång… Härligt!! 🙂

Upptäkte även igår att den älskade pallen kan vara oerhört praktisk även till andra ändamål än för att nå saker i köksskåpen…

Vips så blev det en utmärkt matstol till den lilla!! Han satt fantastiskt stabilt och bra på den, i en alldeles lagom nivå till bordet…🙂

Fick genast en känsla av att vi måste köpa en till som han kan ha som sin egen matstol/pall… För den här, den är mammans den(!) Den ska det minsann inte kladdas på(!) Ser verkligen fram emot att kasta mig över en ny pall och designa den till den lilla killen i familjen… Snart har vi väl egna pallar allihopa i den här familjen😀

Den lilla killen som har varit FANTASTISKT pappig nu under de senaste dagarna. ”PAPPA?” ropar han X FLERA dagarna i ända… Igår höll han på att ge mig ett nervöst sammanbrott. Ca 20 ggr på en minut är ingen omöjlighet att det kan tjatas ”PAPPA, PAPPA, PAPPA, PAPPA…” Och, man måste VARJE GÅNG bekräfta och svara honom, annars höjer han rösten den lilla pappiga papegoja-pojken… Tjat och gnäll är något som jag har mycket svårt för. Det kan liksom driva mig till vansinne. Hur som helst så är det alltid pappa som ska lägga honom nuförtiden… (Om det beror på att han har tröttnat på mammans skräniga och rent av obehagliga avsaknad av sångröst eller om det helt enkelt är för att pappan är så mycket bättre på att sjunga och läsa fabler… Det har jag inget svar på!) Hur som helst så vinkar han, kramar, pussar och säger glatt ”Natt natt” till sin mamma och tar med sig pappan in till sängen… Sen hänger de därinne (medan mamman gottar sig och myser ute i soffan och njuter av lite peace and quiet!) Sen 30min-1h senare kommer mannen ut och ser ut som om klockan är 04 med asiatiskt små och smala ögon, och en röst som låter som om han har krökat i över en veckas tid i sträck…  (Ja, jag kan hålla med om att en bild på detta hade varit passande här. Men av hänsyn till den stackars mannen så hoppar jag över den… Bevarar den fantastiska bilden på min näthinna och njuter av den som min alldeles egna) Somnar ALLTID gör han… Men än så länge har jag inte brytt mig om att gå in och väcka honom utan njuter istället av egentiden på kvällskvisten😉

Pappigheten går konstigt nog över VARENDA NATT… Då ropar han ljudligt efter sin ”MAAAMMMA” x flera… TYPISKT! Men men, glad över att jag fortfarande betyder nåt för den lille studsar jag väl upp likt en smidig gasell 😉  Nej, vet ni vad… Det är inte det minsta sant… Tror med säkerhet att min fantastiska, men nu för tillfället förkylningssargade kropp, skulle må alldeles utmärkt av lite mer sammanhängande sömn… Det är ett fantastiskt tjat från näst intill alla snygga människor att hemligheten bakom deras vackra utseende är just: SÖMN… Jo, nej, men, det ska jag ta tag i… inom de närmsta 10 åren(!)😀

Nog kan vi väl ändå vara överrens om att sovande barn är bland det vackraste som finns?! (Och ja, min man är också otroligt fin när han sover!) 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s