Socialfall(?) språkförbistringar och beachövning i sandlådan

Ja, det är inte helt lätt för mig med det tyska språket ännu. Vi har bott i Tyskland i 1,5 år… Men det är inte så att jag FULLSTÄNDIGT behärskar detta för mig utländska språk än(!) Det gör sig påminnt i olika situationer mer än andra. Och Tyskland är i mina ögon ett mycket invecklat land när det kommer till pappersexercis och andra processer som inte alls liknar svenska förhållanden. (TACK O LOV FÖR ALLA ER SOM BOR I SVERIGE VILL JAG OCKSÅ TILLÄGGA!!) 😉

Det är mycket utvecklande att flytta utomlands. Ett stort äventyr. Och sen vi flyttade hit har jag gråtit en och annan tår när jag inte har förstått saker och ting. Alla papper och allt skit som ska fyllas i där instruktioner SÅKLART bara finns på tyska och där i många fall inte ens tyskarna själva begriper sig på hur det ska fyllas i (kan liknas med den svenska försäkringskassan, bara det att det är i ALLA sammanhang!)  ;-)  Papper, stämplar och fan och hans moster som ska besökas för bokföring och ja, jag orkar inte ens berätta mer(!) Hur som helst så grät jag även några tårar över detta skit som jag nu skulle ägna mig åt nu när vi har börjat på förskolan här i Tyskland. Spetsade mina öron ordentligt när fröken på Krippen pratade med mig om alla saker som nu var nytt för oss i detta sammanhang, alla papper gicks noggrannt igenom. Jag blev informerad om att jag skulle gå till ett ställe… Nån form av ”Jugentlichen hmhm hm” med ett papper och sen skulle det bestämmas hur mycket vi skulle betala för barnomsorgen… Ja, jag tog ingen närmare notis och ifrågasatte inte det minsta. Jag är så införstådd vid det här laget att papper ska till Tysklands alla hörn, och nu när detta nya kapitel startar i vårat liv så var det väl självklart också fallet att det skulle härjas iväg med fler papper i detta fantastiska pappersland. Datoristerat? NEJ, inte särskilt mycket! Så jag stormade dit med pappret i ösregn i förra vecka och där var det väl självklart inte bara att lämna in nåt papper. NEJ, NEJ, NEJ… men boka in en tid med en handläggare gick bra(!) Ja, den dagen hatade jag Tyskland(!) HUR kan allt behöva vara så invecklat(?)

Idag var det dock dags för detta möte och vi hade betat av listan av dokument som skulle infinna sig i min pärm när jag gick dit. Ja, det var ju inte en sak precis. Passkopior på samtliga familjemedlemmar, lönespecar från 3 månaders av min mans arbete, hyreskontrakt, barnbidragsspec, kontraktet från Krippen med hur mycket det kostar där för oss, papper över att vi är skrivna här i Frankfurt, över vilka försäkringar vi har och hur mycket vi betalar för dem, ja, också ville de även ha födelsebevis på Sebastian (sånt sysslar vi ju inte riktigt med i Sverige längre!) :-D  Ja, jag kan inte annat än att skratta åt detta nu. Och det var precis vad jag och denna dam på detta, någon form av socialkontor, gjorde när vi satt där när jag lade fram mina papper. Jag började genast med att berätta att jag egentligen inte har förstått varför vi var där. Att jag bara hade blivit meddelad av dagisfröken att jag skulle gå dit med pappret och att det sen skulle bestämmas hur mycket vi skulle betala.

Faktum var att jag var där för att ta reda på om vi skulle få nån kostnadslättnad från de sociala myndigheten eller om vi skulle få betala våran barnomsorgskostnad på 213 Euro i månaden själva. TYDLIGEN(!)😀 Det blev en trevlig skrattfest när hon tog upp min kära mans lönespec och såg summan på densamma och jag då förstod varför vi var där och hon snällt meddelade att vi INTE skulle kunna få nån betalningslättnad. Han tjänar bra din man(!) Ja, det gör han(!) Punkt. 😀

 

Min lilla kille tyckte dock att det var ett fantastiskt trevligt väntrum på denna socialförvaltning och skulle säkerligen vilja gå tillbaka dit fler gånger(!) 😀

Det känns ju också tryggt att nu ha träffat en MYCKET trevlig handläggare där så att vi vet vart vi ska vända oss om vi behöver det nån dag… 😉

På vägen hem när skrattanfallet hade lagt sig stannade vi på en liten mysig lekpark och beachövade oss lite inför den kommande, enormt efterlängtade Spaniensemestern om en månad…

En underbart solig (ROLIG!) och fin dag har det verkligen varit idag(!) 🙂

Övar sig på att tycka om känslan av sand mellan tårna 😉

 

3 thoughts on “Socialfall(?) språkförbistringar och beachövning i sandlådan

  1. Klart han gör fröken LyxHustru😉

    Jag vill också vara en lyxhustru och vara hemma och vårda mina öron. När kommer ni hem? Ska du jobba som barnmorska då?

  2. Det var en trevlig upplevelse Fia Fit!! Var ju dessutom länge sen han såg sin mamma skratta så hysteriskt😉

    Det är inte alls dumt att vara lyxhustru… och det är ju först nu jag ska ta mig an den rollen på riktigt när min lilla pojk börjar på krippen🙂

    Vi vet inte än när och vart vi hamnar nästa gång. Spänningen är olidlig och det har verkligen gett mersmak att leva utlandslivet. Men blir det Sverige så kommer jag garanterat jobba som barnmorska!! Kan tro att jag efter några år kommer att känna mig redo att lägga lyxhustrulivet på hyllan för en stund för att kavla upp armarna och ta tag i barnmorskeriet igen(!) Men just nu rider jag mer än gärna på min lyxhustruvåg😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s