När olyckan är framme…

… Ja, ibland går det ju dåligt för både stora och små(!)

För min lilla kille gick det dåligt idag på Krippen. Såg ett litet huvud i fönstret när jag kom för att hämta honom på eftermiddagen. Han tittade upp och såg mig, vi vinkade och gjorde slängkyssar och sen skyndade jag mig in och upp för trappen för att krama om min lilla älskade kille. Utanför dörren hör jag att han är ledsen därinne. Tänkte oj, saknar han sin mamma så mycket?! Men när jag kom in såg jag honom gråtandes i famnen på en av fröknarna med blod rinnande från hans huvud… Han hade ramlat ner från fönstret och slagit sig illa på en trappstegskant nedanför. Sååå ivrig när han skulle klättra ner till sin mamma. Älskade lilla skrutten(!) 😦  Han är mer vild än tam oftast så att han råkar ut för diverse skador här och var förvånar mig inte så mycket… Men fy va det är jobbigt när ens egna barn gör illa sig så på riktigt. Jag har sett mycket blod och annat elände i mina dagar som både sjuksköterska och barnmorska. Men just när det drabbar de närmaste spelar det liksom ingen roll hur bra man är yrkesmässigt på att hantera dessa situationer.

Idag blev det ett besök hos den lilles husläkare, därefter remiss till sjukhuset för vidare behandling. De tyckte nämligen att såret var så djupt så att det behövdes sy… På sjukhuset blev det dock bedömt som att det räckte med att limma ihop det. När vi sen kom hem efter denna procedur visade det sig att det började sippra ut blod ur det förbandet… och då packade vi in oss i bilen för en retur till den föregående akuten… Jag har mycket svårt för akutmottagningar. Men denna var faktiskt lugn och trevlig. Med en underbart lummig och fin utegård med en damm och bänkar och en andfamilj som bodde därinne. Med det sistnämnda så var ju min son tillfredsställd under vistelsen där. Han hade fullt sjå med att hålla koll på den där lilla familjen… Och han var även duktig hos läkarna idag. (Trots att han är lite uppskrämd av alla sprutor som ska pumpas in i barnen här i Tyskland…)

 

”Fick mössa”, upprepade han glatt och var inte alls särskilt ledsen över sin nya huvudbonad  😉

Och även ”dogis” så det här med att slå sig och gå till doktorn var ju ingen större förlust…  😉

 Mammas älskade lilla tokiga unge(!)

Två utslagna killar i soffan efter dagens bravader(!)

IMORGON ÄR EN ANNAN DAG(!)  🙂

One thought on “När olyckan är framme…

  1. Men lilla lilla hjärtat! Stackars honom, och er!! Och att ni behövde åka tillbaka också. VIlken soppa! Nu är ni verkligen värda semestern i Spain. NJut njut njut! Längtar tills vi ses i Ffm om ngn vecka! Kraaaam

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s