Livstecken(!)

Hallå där… Nu kände jag att det var dags att lugna oroliga läsare och meddela att jag lever… MEN JAG ÄR INTE FRISK ÄN(!) Så förbannat trött och less är jag på denna sjuka. Krafterna existerar inte. Kräkorna kommer och går… inte ofta. Nån per dag eller varannan dag… OCH NEJ DET ÄR INGET GRAVIDITETSILLAMÅENDE DET HANDLAR OM. Det är det enda jag känner mig på det klara med(!) Har nu hållt på sen i lördags. Igår sökte jag min läkare för att ta lite kontroller… DET KÄNNS JU JÄVLIGT OBEHAGLIGT I VANLIGA FALL ATT VARA MAGSJUK MEN SOM GRAVID KAN JAG UTAN PROBLEM HÅLLA MIG FÖR SKRATT OCH SJÄLVKLART KÄNNS DET ÄVEN OROLIGT MED TANKE PÅ BARNETS UTVECKLING OCH VÄLBEFINNANDE… Men han har gjort sig påmind varje dag och buffat och levt rörvare i vanlig ordning därinne så jag har egentligen inte känt mig orolig för den lille. Jag är faktiskt förvånad över hur tydligt jag här känt dessa rörelser under en så pass lång tid. Inget fladder eller ”kurr” här inte. Utan tydliga rörelser. Det är underbart att känna(!) Nu måste jag dock förtydliga att jag inte på något sätt bekräftar att det är en liten kille i min mage, (även fast jag kanske tror det…) JAG KALLAR ALLA BEBISAR I MAGEN FÖR HAN, ÄVEN NÄR JAG JOBBAR. Vet inte varför jag gör det, ibland har ju de blivande föräldrarna till det här barnet även talat om för mig att det är en flicka som bor därinne (och de kan såklart bli aningen förvirrade när jag säger HAN), får ofta förklara min lilla ”störning”  😉  HEN är inget begrepp som jag kommer att anamma kan jag nämligen meddela… INTE(!) Så denna lille i min mage får också heta HAN, tills motsatsen är bevisad… Då ska jag i sånt fall lova att göra mitt bästa för att korrigera benämningen… (men jag lovar inga överdrivna framgångar!)  😉

DSC04343

Livstecken from inside(!) Vinkar till publiken v.17+1. Underbart att se den lille lika stark som alltid och att den växer som den ska. Allt annat mot vad mamman är det(!)

Mamman är dessto mer blek och utmattad… Denna veckan har resulterat i en viktnedgång och ett lågt blodtryck… Ja, det var ju ingen högoddsare(!)

Står upp emellanåt iallafall(!)

Jo, da jag kan stå upp ibland(!) Men jag orkar mest ligga… då jag vid gående drabbas av blodtrycksfall och blir utmattad efter inte långa stunden… Men samtidigt orkar jag inte ligga hela tiden… Får ju ont i ryggen… Och det känns ju helt vansinnigt att detta inte bara tar slut NUUUUUUU eller helst i förrgår. Ja, ja, jag är ju en envis individ så jag ska vinna över detta… Och jag kan helt enkelt inte göra annat än att hälla i mig vätska, stoppa i mig mat och vitaminer för att försöka få min kropp att komma i fas igen och tillgodose den lilla inneboende krabatens behov(!)

Nästa blogginlägg från min sida HOPPAS JAG INNERLIGT KOMMER ATT HANDLA OM NÅT BETYDLIGT TREVLIGARE ÄN DENNA SNUSKIGA SJUKA(!)

Önskar iallafall alla mina fin bloggläsare en riktigt fin fredag och helg… OCH FÖRSTA ADVENT(!)

Kram på er(!)

🙂

M A G I N F L U E N S A (!)

Jag vill börja med att be om ursäkt för det mindre vackra språket som kommer att förekomma i detta blogginlägg(!)

Men det var väl en riktig skit och kräkhelg detta(!) Där pojkarna i familjen stått för det först nämnda och jag tog mig an det andra… M A G I N F L U E N S A är vad jag pratar om. Ett helvetets påfund till åkomma(!) Ont i varje kroppsdel och en utmattning som inte är av denna jord hör också till detta helvetets påfund. DET VAR LÄNGE SEN JAG KÄNDE MIG SÅ, SCHLAPP SÄGER MAN PÅ TYSKA, OCH SLAPP/ORKESLÖS ÄR NOG PRECIS HUR MAN BÄST BENÄMNER MITT NUVARANDE TILLSTÅND. Pojkarna red ut sina matcher mot åkomman ganska fort och kände sig igår fit for fight igen. Till skillnad från mamman som liksom red in i stormen igår. Att dessutom drabbas av något så vedervärdigt som detta när man är gravid är liksom inte mänskligt(!)

För att inte riskera att inte hamna på listan över ÅRETS MAMMA i år så tog jag mig även för att BAKA PEPPARKAKOR MED MIN ENERGISKA BLIVANDE 3-ÅRING IGÅR (Ja, jag hade lovat honom att vi skulle baka i helgen och står självfallet för mitt ord. DUMDRISTIG SOM JAG ÄR!) Vinkade av pappan som skulle få gå på bio. Det var han värd(!) Kände sen efter om det fanns några krafter i denna gravida, maginfluensahärjade kropp för att baka dessa pepparkakor… Jooo(?) men det skulle nog gå… Det är ju simpelt att baka pepparkakor på redan färdig pepparkaksdeg… Igång satte vi och när jag tänkte att krafterna skulle räcka till detta bak… JA, DÅ VAR DET BARA EN LITEN DETALJ SOM JAG INTE HADE TÄNKT IN I DEN PLANEN… DEN ENERGISKA BLIVANDE 3-ÅRINGEN , ”HJÄLPREDAN”…

Ja, hur som helst så blev det iaf en liten burk med pepparkakor… På burken står även ”Med kärlek”… men jag skulle nog hellre i detta fall vilja uttrycka ”Med livet som insats”(!) Två plåtar orkade vi med… efter två avbrott i form av blodtryckfall-och-ligga-med-benen-högt-i-soffan.

Ja, det var ingen smart idé det där baket inte. Det kan jag erkänna(!) Men sonen var iaf mycket nöjd med sin mamma för att hon tog sig igenom det där baket. Så lite värt var det iaf tycker jag  😉  Han var helt enkelt lyrisk över dessa kakor: ”De var jättegoda!” sa han vid upprepade tillfällen medans han gladeligen tuggade i sig dessa med kärlek bakade pepparkakor, med mamma sin liggandes utmattad bredvid honom på soffan.

Ja, det får bli allt för nu… Nu ska jag återgå till att må som en liten räka och förhoppningsvis lyckas trycka in mig nåt som bebisen i min mage förmodligen kommer att bli överlycklig över… Jag återkommer när krafterna är tillbaka.

Ha det gott så länge fina ni(!)

Dublett i chocolate och ett härligt bidrag till the cravings(!)

Idag kom än en gång ett handskrivet brev. Jag älskar dessa brev. Detta var dock adresserat till min son (men det hindrar inte en patologiskt nyfiken mamma från att bryta sig in i detsamma!)  😉  Kunde även se att det hade varit dyrt för den som skickade brevet från Sverige med tanke på frimärkssamlingen som påvisades på det vadderade kuvertet. VAD KUNDE DETTA VARA? OCH FRÅN VEM?? Jo, det var från den lilles mormor och morfar som generöst skickat en fin chokladkalender till den lille mannen OCH…

…ETT HÄRLIGT BIDRAG TILL THE CRAVINGS(!) LYCKA(!)  🙂

Det lustiga med den lilles present var att det var EXAKT LIKADAN CHOKLADKALENDER som jag köpt till honom i våran lokala matbutik. Vilket sammanträffande(!) Men jag kan lova att han inte kommer att gråta några som helst tårar över det utan istället gladeligen tugga i sig två chokladbitar per dag i december  😉

Kan även tillägga att det INTE är den sötsugna mamman som har öppnat och börjat tugga i sig av chokladbitarna i den ena kalendern(!) De ligger innanför plasten och har helt enkelt bara lyckats hoppa ur nån enstaka ur nån lucka under den långväga postturen hit. SÅ DET SÅ(!) Nu har vi rett ut det också, skönt(!)  🙂

TUSEN TACK FÖR DETTA TREVLIGA PAKET MORMOR OCH MORFAR(!)

🙂

Flyttanmälan(!)

HEJ OCH VÄLKOMNA HIT mina trogna fina bloggläsare(!) Från och med nu bor jag på den här adressen då mamabloggen kommer att läggas ner.

HJÄRTLIGT VÄLKOMNA ATT FÖLJA MIG PÅ DENNA NYA FRÄSCHA BLOGGSIDA(!)  🙂

(Den är uppbyggd lite annorlunda mot den förra. Kalender, senaste blogginlägg och arkivet kommer ni åt när ni scrollar längst ner på sidan. Prenumerationen med e-mail vid nytt blogginlägg funkar dock inte här. Så det blir till att klicka in här regelbundet och kolla läget!) Nej, da, det funkar visst det(!) Registrera e-mailadress längst ner på sidan bara(!)  😉

Annars är allt sig likt(!)

🙂

Roligt(!)

Dagens kommentar från den omtänksamma lilla sonen när han glad i hatten studsade ut genom dörren med full utstyrsel för att åka cykel till krippen imorse:

– ”Ha det så roligt hemma, Mamma!”

 

Det är fantastiskt vad barn snappar upp allt vad man gör och säger. Jag säger varje dag det motsvarande till honom, och idag kom passningen tillbaka. (Annars tycker jag mest att det är hans mammas mindre bra uttalande (svordomarna till exempel) som han tar efter… ROLIGT att han även snappar upp sin mammas finare kommentarer!)

ÄLSKADE UNGE(!)

🙂

Ett avslöjande…

… som plötsligt fick bloggtorkan att avta… Min kära man kunde inte hålla sig längre utan att avslöja vad jag ska få av honom i 30-årspresent… Ja, nu är det ju 2 månader dit (så jag är en väldigt ung och pigg 29-åring ett bra tag till!) Många diskussioner har dock hållts mellan min man och mig beträffande min önskan av 30-årspresent som består av inget mindre än en resa med mina kära killar till NYC… Men dit ville han KLART OCH TYDLIGT inte ta mig mannen min. PÅ GRUND AV INGET MINDRE ÄN MITT GRAVIDA TILLSTÅND! Och jag kan faktiskt lite känna att det känns onödigt att utsätta den gravida kroppen för den påfrestningen av en långflygning. Men jag kände ändå att det vore fint som snus att få fira denna storslagna dag i mitt liv i en av mina ABSOLUTA FAVORITSTÄDER i världen(!) Men men under andra förutsättningar kanske(!) JAG KÖPTE ATT DET INTE SKULLE BLI NÅN RESA. (Då min man även börjar på nytt jobb nu i december så insåg jag även att en ansökan om ledighet för honom kanske inte är det lämpligaste i ett så tidigt stadie (förstående fru kallas det!)  😉  Min dröm har dock alltid varit att få fira denna, min 30-årsdag, utomlands… Men, men… Det går väl fler tåg… För 30-årsdagen, nej, det vore ju konstigt(!) Men fler tåg och flyg går det säkerligen(!) OCH GÅNG PÅ GÅNG KAN JAG BARA KONSTATERA ATT JAG FAKTISKT HAR VÄRLDENS BÄSTA MAN, SOM VERKLIGEN GÖR ALLT FÖR ATT GÖRA SIN FRU LYCKLIG(!) För avslöjandet lyder som följer…

 

(Bilder lånade från www.google.com)

JAG SKA FÅ FIRA MIN 30-ÅRSDAG I INGEN MINDRE HETARE STAD ÄN LONDON(!) EN WEEKEND MED MINA TVÅ MEST ÄLSKADE KILLAR PÅ DENNA JORD(!) Guuuuuud va roligt det ska bli(!) HAN KAN MIN MAN(!) TJOOOHOOOOO!!!  🙂

MINA EGNA BILDER från denna stad kommer att pryda denna blogg i januari!!

TAAAAACK MIN ÄLSKADE MAN FÖR DET(!) LOVE YOU(!)

Och jag älskar också avslöjanden(!) Jag är ingen som tycker om att vänta på nåt inte(!) Så kommer jag att ta reda på vem som bor inne i min mage också?? JAJEMENSAN(!) (Och eventuellt även öppna några julklappar adresserade till mig om jag hittar dem innan jul och sen listigt slå in dem igen… Ja, det låter ju inte riktigt klokt. MEN det är en true story from my life. Där nyfiken bara är förnamnet!)

🙂

(Blogg)torka!

Höstrusket har kommit ikapp även mig… FYYYYY va grått, kallt, mörkt och ruskigt det är just nu(!) (Ja, jag vet att jag inte ska klaga så mycket, för jag ser ju ljuset på dagarna och här i Tyskland är det inte lika illa som det är i Svedala). Tända ljus och mysa under filten i soffan i all ära…. Men denna kyla(!) Jag bli så torr, så torr, så torr(!) Och inte bara jag….

Bamsesmörjning, en populär aktivitet hemma hos oss nu…

Det är tur att min son är så intresserad av att smörja in sig… Ja, det gillar han verkligen(!) ”Jag är torr här. Måste smörja oss, mamma!” Sen tar han fram sin Bamse-bodylotion och kladdar på. Denna aktivitet till pappan hans förtret då den mannen lider av en allvarlig kladdfobi. Mammas kille helt enkelt kan vi konstatera(!)  😉

Denna torkan har även drabbat bloggandet… Jag tycker inte att jag har nåt speciellt att skriva om och väljer därför att avstå… Väntar med förhoppning om att denna torka ska vara snabbt övergående(!)  We’ll see… Nu ska iallafall slöfocken bege sig ut på en PW i kylen för att få lite fart på den här maskinen(!) Välbehövligt(!)

Sköt om er i höstrusket(!)

På återseende(!)

🙂

Barnmöbel-facelift och en lyrisk hemfärd från krippen

Idag stod målning på lyxhustruns schema. Raringens barnmöbel skulle få sig en facelift hade jag tänkt mig… Och det fick den tycker jag…

FÖRE 

EFTER 

Som alltid var han nöjd med sin mammas insats den lille   🙂

Nöjd är sen ett understatement för att uttrycka hur han var på vägen hem från krippen idag. In kom hans mamma med en cykelhjälm till honom… OJ, va glad han blev och ville genast sätta på sig den och gå ut till SIN CYKEL, som han trodde stod därute och väntade på honom. Jag blev lite orolig för att han kanske skulle bli lite besviken när han såg cykeln därute…. Det var nämligen inte en liten barncykel (han ska få en egen laufrad när han fyller år)… utan cykeln som kom hem till oss idag och som nu är i våran ägo är en vuxen citybike som är tilltänkt att transportera pappan till jobbet i stan framöver. Självfallet hade vi dock även köpt en barnsits till den älskade lilla juvelen så att han också kan åka med på diverse cykeläventyr med sin mamma och pappa.

Och som han blev lyrisk av att se ”MIN CYKEL!”… Ja, han var utomordentligt lycklig över sin cykelsits   🙂

För att inte tala om hur lyrisk och glad han blev när han kom upp i sitsen…  

Lyckan var total när de sen svischade fram i den kyliga höstluften   🙂

I vanlig ordning kunde han även styra och ställa med sin pappa när han satt där i baksätet   🙂

HUR UNDERBART ÄR DET INTE ATT SE SITT BARN SÅ LYCKLIGT?? PRICELESS HELT ENKELT(!)

(Längtar efter att få se hans lyckliga leende när vi kommer hem efter våran jul-och nyårsvistelse i Sverige och han får se sin egna nya cykel på sitt rum…)

🙂

Hej och välkomna till byggverkstan på Hansaallee(!)

Ja, onekligen känns det som om dessa byggsatser avlöser varandra i detta hem… MÅNGA företag verkar ägna sig åt detta nöje nuförtiden… Och det är ju tur att det finns dem som tycker att det är roligt att skruva och dona med sånt. Jag kan inte påstå att jag är en av dem (MEN JAG TYCKER OM ATT KÖPA SAKERNA!)  😉

”Får jag göra nu, pappa?” Ljöd det ur denna lilla handyman’s mun mest under hela bygget… Hjälpsam är han verkligen pojken(!) Den pedantiska pappan hade dock svårt att släppa in den lille i arbetet… 

Kan inte säga annat än att jag är NÖJD med mina handymen’s arbete(!) KÄNNS BRAAA med den nya matsalsgruppen(!) Ja, nu vet jag ju att det inte framgår så tydligt på denna bild hur fint det verkligen blev. Det hann ju liksom bli natt ute innan detta bygge var klart. Två trötta tar igen sig vid och inviger det nya möblemanget   🙂

Kan även meddela att (den av min man icke omtyckta) ljusgruppen också trivs utomordentligt bra på det nya bordet…  

VA DET ÄR ROLIGT ATT KÖPA NYTT OCH FÖRNYA SIG LITE DÅ OCH DÅ(!)

🙂

Nya möbler och möblemang föder även nya idéer om förändringar…

Så imorgon bär det av med ett nytt projekt(!) Då ska penseln och färgburken fram igen… (Impulsivitet ni vet…)   😉

Impulsivitet och ändrade förutsättningar(!)

Ja, det råder inga som helst tvivel om att min man lever med en impulsiv fru… När hon väl får för sig något då satsas allt på det helt enkelt… Om det nu inte är så att han protesterar högljudt… Tack vare denna impulsivitet blev vi för några veckor sen av med vårat fina designer soffbord (som inte på något sätt var lämpat att ha i ett hem med små barn!) Det ville vi sälja av den enkla anledningen… Men tack vare en kommunikationsmiss så blev det en bortskänkning på e-bay… Ett rån kan man också kalla det. ILLA(!) Ont i magen fick jag av hur detta gick till. Jag tyckte om det bordet. Det var ett fint bord. Och vi hade betalat MYCKET pengar för det(!) En aktion med en slutsumma på 2,50 Euro landade det debacklet på. Usch, jag mår illa av att bara tänka på detta igen(!) Enough said about that helt enkelt(!)  😉

Igår var det dags igen… Impulsiviteten talade till mig och jag kände att nu ska vi göra oss av med (läs: SÄLJA!) vårat matbord och stolarna till det… Också fint. Och en del pengar investerade i det för ett par år sen… Men, ja, jag ville (ja, faktiskt delade min man denna uppfattning så VI ville) inte ha det kvar längre… Kan inte på något sätt säga att den förra erfarenheten av e-bay egentligen gett mig NÅGON SOM HELST MERSMAK… Men hur är det nu det brukar låta… ”Upp på hästen igen bara!” And off it went… Ut på e-bay (men med ett fast pris denna gång!)  😉

Ja, nej inte ser väl detta allt för tråkigt ut egentligen kan man tycka… Och det tyckte inte tysken som hoppade på detta fina erbjudande på e-bay heller… Svisch så blev det sålt och han kastade sig på en resa 2,5h i bilen för att hämta sina nya ägodelar…

Ja, detta innebär ju då att VI INTE HAR NÅGOT BORD ELLER STOLAR KVAR HÄR HEMMA UTAN EN STOR TOM YTA DÄR ISTÄLLET… OM…

… det nu inte var så att vi har ett mycket generöst barn i denna familj som mer än gärna erbjöd sig att låna ut sitt bord och sina stolar… Fantastiskt bra om ändå något ändrade förutsättningar!   😉

Nu kan detta se aningen depressivt ut med söndagsmiddagen vid detta lilla, lilla bord med de om möjligt ännu mindre stolarna… (Just i det här läget kanske inte min man kände sig lika nöjd med sin frus ekonomiska affärer!) Men det gick alla tiders att äta även vid denna lilla möbel (när man väl tog sig ner på stolen!) (Detta är väl I-landsproblem om nåt?!)  😀

Lyxhustrun kände dock ett väldigt distinkt behov av att inhandla en ny matsalsgrupp efter denna middagssittning… SÅ NU ÄR DET GJORT OCH LEVERANSEN BERÄKNAS KOMMA INOM NÅGRA DAGAR(!)  😉