Kanonkulan

Det ÄR skillnad på första och andra graviditeten. Det är ett stort konstaterande på många plan. STORLEKEN och TILLVÄXTEN AV KANONKULAN är i allra högsta grad en skillnad nu mot förr. Det var så tydligt att buken redan efter graviditetstestet och graviditetshormonernas intåg liksom slappnade av och blev… ja, slapp och gjorde sig redo för att spännas ut. Det blir också mer och mer tydligt hur buken minns hur denna utspänning ska gå till och det känns på nåt sätt som att det går dubbelt så fort. Nu är jag i v.20 och jag ser lika gravid ut som jag gjorde i v.30 förra gången. Spänsten i bukhinnan är som bortblåst och graviditeten frodar i min mage som om jag gick på nån bättre form av raketfoder. Ja, ja, det är väl bara att gilla läget och hoppas att den lilla trivs därinne i kanonkulan. Desto mindre roligt var det dock nyss när jag försökte prova lite kläder inför den stundande Sverigeresan. DET GICK DÅLIGT. Vi behöver inte gå in närmare på den punkten. Men till alla som fäller kommentaren när de ser mig att ”Ooooo du har ju bara mage!” så vill jag bara säga ”NEEEEEEEEEEEEEEJ, så är det inte sörrni!”  😉  Min man har också tydligt observerat skillnaden i tillväxt av sin fru under denna graviditet och påtalar för varje dag han kommer hem från jobbet att ”Det har gått fort med din mage den här gången!” och ”OJ va det syns på din mage nu!” Ja, han är lika chockad han som min kära före detta lilla kropp. Duktig är han dock som påtalar tydligt att DET ÄR MIN MAGE SOM BLIR STOR. Han kan det här med kvinnor och psykologi tydligen…  😉

Gravid v.29 2009 Gravid med mitt första barn v.29.

Gravid v.20 2012Gravid med mitt andra barn i v.20.

Ja, när jag ser det såhär så kanske den står mer ut i v.29 första graviditeten än vad den gör nu… Avgör själv. Men skillnaden är iallafall att det under förra graviditeten inte ens började synas att jag var gravid förrän i v.20. Ser man hur jag ser ut nu i v.20 så råder det ju inga som helst tvivel om den saken(!) Min pappa såg mig härom dagen i profil och trodde då att det var dags för förlossning snart… Jag skrattade åt honom då. Men när jag ser hur jag ser ut själv så kan jag faktiskt förstå honom… But there’s a lot more to come…  😉

Än så länge har jag klarat mig utan bristningar på magen, PEPPAR, PEPPAR(!) Men jag går nu in i en intensivsmörjningsfas och kan bara hoppas att de fortsätter att lysa med sin frånvaro i takt med den raketartade tillväxten av kanonkulan. Har dock MYCKET SVÅRT ATT TRO ATT SÅ BLIR FALLET(!)  😉

MED DETTA RESONEMANG VILL JAG AVSLUTA DENNA VECKA OCH ÖNSKA ER ALLA EN KANON FIN HELG(!)

Det ska jag, min man och min son och kanonkulan ha(!)  🙂

Sen bär det av till Sverige och jag tar säkerligen ut lite bloggsemester från och med nästa vecka  😉

Redo för ett nytt år(!)

NUUUU känner jag efter dagens inköp att jag är väl redo för ett nytt och fint år… 2013…

2013... bring it on(!)

B R I N G  I T  O N (!)   🙂

Är otroligt nöjd med denna trevliga kalender och ser med glädje fram emot att fylla i samtliga av 2013 års happenings i denna black book(!)

HEJ OCH VÄLKOMMEN DET NYA ÅRET (ja, inte riktigt än men snaaart!)

🙂

I lekartagen(!)

Den på senare tid inte så lekiga mamman bestämde sig idag för att ta ut sin fina son på en riktigt lekig dag, på ett favoritställe för honom i stan, leklandet Halligalli(!) Tre lediga dagar från krippen denna veckan kan ju inte bara fyllas med diverse doktorstider… NEJ, NEJ, NEJ(!) Likt en mindre smidig blåval kastade jag mig på sonens befallning ner i bollhavet…

Va roligt vi har mamma!

Jag och mitt lilla hjärta halvdränkta i bollhavet

Ja, och sen höll han knappt på att få upp sin osmidiga mamma därifrån… blåvalen hade liksom strandat och sjönk längre och längre ner under bollarna för varje gång hon försökte röra sig för att komma upp…  😀

Ja vad gör man inte för sitt älskade barn. Så lycklig som han var under denna lekiga stund på Halligalli. Ja, det är ju liksom ovärdeligt att se(!) Bit ihop och hoppa på diverse studsmattor, kravla nere i bollhavet och kryp i diverse trånga gångar… Går fina fisken det, bara man vill. Den här kroppen har dock mest ägnat sig åt att vara sjuk och expandera sig för den inneboende krabaten de senaste månaderna så nåt flås eller andra tecken på att man skulle kunna tänkas vara bra tränad… NEJ, NEJ, NEJ. Det fanns det naturligtvis inte tillstymmelse till. Men men viljan kommer man också långt på(!) Undrar vad den lilla krabaten inne i magen tyckte om denna studs och härjdag… Säkert chockad(!) Han har ju aldrig upplevt nåt liknande tidigare…  😉

Resten av dagen kommer att bli betydligt lugnare i form av julgodisbak… Och i år ska jag inte göra så mycket. Och jag har även en känsla av att det inte kommer att bli så mycket bjudet av dessa sötsaker. Nej, när godisråttan och svullo är hemma så finns det nog inte så mycket hopp för det. Högrisk för stor och snabb åtgång(!) Ja ja…

🙂

Tandläkarpremiär(!)

Idag var det dags… Vid 2,5 år ska barnet göra sin första tandläkarundersökning i Tyskland. Sen är det liksom besök en gång i halvåret för barnet… Ja herre gud ja… det är skillnad mot Sverige det(!) Känns väl ambitiöst måste jag säga… Men men… Bättre en gång för mycket än en gång för lite… KANSKE… Efter rekommendationer gick vi till en Barntandläkare som var RIKTIGT RIKTIGT BRA(!) Där var bemötandet något så bra så mamman till barnet nästan fick tårar i ögonen. JAG BLIR SÅ LYCKLIG NÄR JAG TRÄFFAR PÅ PERSONAL SOM JOBBAR MED BARN SOM VERKLIGEN ÄR BRA PÅ DET(!) Sååå oerhört viktigt(!) Tyvärr har vi ju även stött på motsatsen med vårat kära barn här i Tyskland och då blir känslorna snabbt de motsatta. Denna dag med första gången hos tandläkaren för den lille kille hade dock en skinande gloria av lycka till inramning(!)  🙂

Min duktiga lilla kille(!)

Min duktiga lilla kille(!) Och den duktiga personalen(!)  🙂

Belöning

Efter undersökningen fick barnet även en belöning av ett mynt som han skulle få stoppa i en apparat för att få en leksak efter att denna undersökning var över…   🙂

JAG SÄGER BARA DETALJER(!) Det är vad som skiljer mellan proffs och mindre bra personal när det handlar om att ta hand om barn och få dem att känna sig trygga och glada i situationen. Först fick han välja en munspegel som han ville ha innan undersökningen, den kunde han sen ha i handen och fokusera på under själva undersökningen. Sen erbjuda barnet solglasögon för att den starka lampan sen inte ska kännas så jobbig i ögonen. Sen en liten belöning efteråt som en bekräftelse på att barnet har gjort något bra. Och däremellan prata mycket med barnet, på barnets nivå. PROFFSIGT(!) Älskar sånna här ställen(!) DÅ ÄR DET ROLIGT ATT GÅ TILL TANDLÄKAREN(!) Och ja, vi kommer nog faktiskt gärna tillbaka en gång i halvåret bara tack vare det… (Kan bli dyrt dock!)  😉

Nappstopp och pulkaövningar

Nappaket till tomten

Nappaketet till tomten med ett brev och samtliga nappar i nappförrådet ställdes ut i fredags kväll och på morgonen var det borta. TOMTEN HADE VARIT HÄR OCH HÄMTAT DEM(!)   😉

Och han är snäll tomten för han lämnade minsann en liten tomtesäck proppad med choklad till den lille som han gladeligen tryckt i sig sen igår morse när han upptäckte den  🙂   Hur har det då gått utan dessa nappar under den första tiden… Abstinensen finns där i allra högsta grad kan jag säga. Längtan efter denna plast/gummisak att stoppa i munnen kommer över den lilla killen med jämna mellanrum. Första natten var orolig, men ändå bättre än förväntad. Dagen igår gick bra förutom när det var dags att åka vagn… Där brukar normalt sätt nappen sitta i munnen lika självklart som att vagnen har alla sina hjul på plats… Högljudda protester (som sedan mutades med ännu mer choklad hos den barnkära skräddaren). Andra natten… gick FANTASTISKT BRA, inte så mycket som ett knyst efter denna napp. SKÖNT! Nu fortsätter vi såhär(!) Oj va glad tandläkaren ska bli imorgon också när vi kommer dit på undersökning och kan meddela att den lilla killen HAR SLUTAT MED NAPP(!)  🙂

Igår var det dags att inhandla en pulka inför dagens pulkaövningar som var tänkt att de skulle bli av i en brant och fin backe på ett berg utanför Frankfurt. Dagens ”jag ser det snöar!!” gjorde att vi kastade om de planerna lite… snölek blir det och pulka, men lutningen på backen kommer att bli betydligt färra grader… Men vad gör väl det? (Pappan blev likt ett trotsigt barn mycket besviken över denna planändring, men jag är övertygad om att barnen inte kommer att bry sig ett endaste dugg!)  😉

pulka-kul utan backe

Det går inte att ta misste på hur roligt det var att faktiskt åka pulka även utan pulkabacke… Det är ju fantastiskt kul om man har en snäll pappa som drar och puttar på(!)  🙂

Finns även en film som intygar detta…

Ja, hej va det går(!)  🙂

Idag ska vi även ge oss på ”lutningar” som kommer att kännas som värsta störtloppsbackarna i jämförelse med gårdagens…  😉

HA EN BRA ANDRA ADVENT ALLA FINA(!)

🙂

Jultomten kommer till oss idag…

 Ja, det är inte annat än att man känner sig lite nervös inför detta. Det är få förunnat måste man ju säga att få besök av jultomten 7 december. Det som ska ske är nämligen att han ska komma och hämta den lilla killens nappar när han ligger och sover inatt. Han är ju en stor kille nu(!) Och napparna ska tomten nu kunna ge till andra mer behövande bebisar. Det blir ju så bra så helt enkelt. Spänningen är hög inför detta evenemang. Ska bli intressant att se hur han behärskar detta liv utan sina kära tuttisar… Just nu är han helt med på noterna och tycker att det känns bra… Men den känslan kan ju snabbt ändra sig… 😉

Ja, vi har en mycket spännande helg framför oss. Förutom tomten ser vi även fram emot att mysa massor med pappan och mannen i familjen som i måndags började på nytt jobb efter att ha varit hemma och haft kvalitetstid med sin fru och kunnat hämta och lämna sin son i tre månader och liksom ha haft massor av tid tillsammans. Nu har det minst sagt varit OVANT att knappt se honom i vaket tillstånd(!) Måste erkänna att jag denna vecka har saknat honom massor. Det är nyttigt det i en relation ju  😉  MEN i helgen ska vi bara vara tillsammans alla tre och njuta av varandra(!) LYCKA(!)  🙂

Jag vill nu bara avsluta med att önska samtliga fina bloggläsare en LJUVLIGT FIN HELG!!

Bjuder även på en bild som jag inte på något sätt kan hålla mig för skratt när jag ser…

Spexkillen på krippen

… En bild från krippen som satt i en fin adventskalender som den lille har gjort tillsammans med sina fröknar och igår fick hem som en julklapp till familjen. OVÄRDERLIGT(!) Denna bild på spexkillen min… Jag finner inga ord(!)  😀

Kuckelimuckmedicin och förste russinisättaren

Ja, nu har min kära son gått på antibiotika i två dagar… Och det är en riktig kuckelimuckmedicin(!)

Kuckelimuckmedicinen(!)

Det är inte annat än att man som mamma försöker blunda för den neonrosa färgen och försöker att mentalt förneka allt ohälsosamt som finns i den här ordinerade kuckelimuckmedicinen(!) Den lille stjärnan gillar dock sin rosa medicin skarpt. Och maken till unge att vara villig att stoppa i sig medicin av olika sorter (bortsett från nässpray och stolpiller!) måste jag ärligt säga att jag inte har sett. Per oral tillförsel går bra oavsett vad som bjuds. Men den rosa är nu en favorit. Och den är effektiv allt. Han är så gott som frisk nu den i måndags otroligt febriga och hostiga bronkitkillen. Säga vad man vill om antibiotika, men effektivt är det(!) Och när det behövs så behövs det och är otroligt bra att ha(!) Dock gör resistensutvecklingen för diverse antibiotikasorter i världen mig mörkrädd(!)

Själv tar jag till den äkta Karlsson på takets kuckelimuckmedicin för att få bukt på mina besvär… MYCKET GODIS NU… INTE BRA(!) Har dessutom gått över från salt till surt godis… Och det fräter ju fin fint på tänderna… ILLLLLLLA, JAG VET(!)

Efter att ha hämtat den energiska pojken på krippen idag gick vi hem och bakade saffransbullar till fikat… En treårings tålamod är dock alltid lika spännande att utforska… Min som heller inte tycker om att bli kladdig om händerna och mamman hade lyckats blanda ihop en allt annat än fast smet som liksom kladdade in både här och där innan vi fick nån fason på den… 5 handtvättar tjatade han sig till den lille, INNAN vi hade börjat baka ut bullarna… Sen la han ”sina bullar” på plåten och var nöjd med sin insats… (Se bild på hans bullar nedan). Senare under baket kom jag fram till ett moment som jag faktiskt trodde att han skulle passa bra för. Förste russinisättare(!)

Förste russinisättaren(!)

Det visade sig vara en uppgift som gjord för honom(!) På ena plåten kan man även beskåda den lilles egna bullar… Ja…. Ja, jag säger faktiskt inte att mina var finare dem. Alla har vi olika smak när det kommer till det artistiska(!)

Med precision anammade han uppgiften(!)

Med precision och perfektion tog han sig an uppgiften. Mammas duktiga kille(!)  🙂

Ett misstag(!)

Ett misstag

Men herre gud(!)

DAGENS LÄRDOM: SLÄPP FÖR GUDS SKULL INTE LOSS EN TREÅRING MED EN KAM I DITT HÅR(!)

Resultat av ett par minuter för mycket fokus på Malous ”Efter 10” istället för på barnet med kammen(!) HERRE GUD… Nu har jag att göra idag iallafall…

Minns väl att jag själv gjorde mig skyldig till en liknande bedrift med en rundborste i mitt eget hår när jag var liten. Gick då med virrvarret av hår som satt fast i borsten till min stackars pappa och trodde att det skulle vara en piece of cake för honom att reda ut det där fågelboet… Men neeeej, det blev nog en kort-kort frisyr efter det…  😉

Här ska det dock inte bli nån ofrivillig kort-kort-klippning nu inte(!) Snälla lilla kammen, KOM LOSS(!)

🙂

Betar av…

… diverse sjukor här hemma inför ett SJUKDOMSFRITT JUL- OCH NYÅRSFIRANDE i Sverige… HOPPAS JAG(!) Det där med att jag i nästa blogginlägg skulle skriva om nånting roligare… Ja, det var tydligen för mycket begärt det(!)  😦

Nu avhandlar vi dubbelsidig bronikit och en infektion i låret på den lille och jag, ja jag tar mig an halsontet from hell och har även snällt tagit över lite av min älskade lilla sons överjävliga hosta som han har haft nu över en veckas tid och generöst vid ett flertal tillfällen kastat i ansiktet på sin ömma moder. Och det är numera tydligt och bekräftat gott folk: MAN HAR NEDSATT IMMUNFÖRSVAR NÄR MAN ÄR GRAVID(!) Det råder inga som helst tvivel om den punkten längre.

Första ljuset är iallafall tänt

Hur som helst så fick vi iallafall fart på det första ljuset i adventsljusstaken igår… Mysigt att vara hemma nu när det är pyntat och fint tycker jag… Nu är nedräkningen i full gång mot 4:an (och jag insåg precis att det sista kommer att förbli långt och obränt här hemma då vi åker till Sverige efter det tredje ljuset)  🙂

Fina tyskar på svenska julbasaren

Igår lyckades vi även ta oss utanför dörren och lura iväg våra tyska vänner till den svenska julbasaren som anordnas av Svenska kyrkan varje år… MYCKET TREVLIGT(!) Den tyska mamman blev förälskad i princesstårtan (ja, jag berättade att det inte så ofta ingår i det svenska julbordssortimentet men att det i allra högsta grad är svenskt!) På julbasaren inhandlades det även lite svenska godsaker till produkter. Julmust, skivbar Arboga leverpastej och Ahlgrens bilar (den sursockrade varianten som den hårda kritikern till godisälskande mamma faktiskt tyckte var en riktig höjdare!) Allt till mäktiga överpriser(!)  😉

Nej, nu ska vi damma på med antibiotika och andra kurerande metoder för att städa ut SAMTLIGA BACILLER UR VÅRA KROPPAR så att vi kan åka friska till Sverige och fira jul, nyår och 3-årsdag med kära vänner och familj(!)

HEJA HEJA HEJA(!)

😉