Bamse och grabbarna

NU är det dags att packa väskorna för en Sverigeturné… Tristan ska se det för tillfället väldigt kalla landet för första gången. Det blir som alltid en späckad och händelserik resa när vi åker ”hem” och hälsar på. Själv ser jag, förutom att självfallet träffa många av våra vänner, även fram emot att shoppa lite svenskt…

sebastian 2011

Bamsekillen 2011, 12 månader.

bamsekillen 2013

Bamsekillen 2013, 4,5 månad.

Jag älskar som sagt tidigare att lillebror nu får ärva brorsans fina kläder. Men det ska bli roligt att köpa lite nytt också. Och jag kan verkligen sakna de svenska affärerna när det gäller barnkläder, bamse och grabbarna… Lindex, KappAhl och Åhléns ska få sig en påhälsning av mig och min plånbok under denna Sverigevisit(!) Jag är så laddad(!) Har inte varit i Sverige sedan årskiftet så det ska verkligen bli skoj att se om mitt kära hemland är sig likt…   🙂

HEJDÅ PÅ ETT TAG… NU TAR JAG BLOGGSEMESTER… (Om jag får abstinens så kanske jag kastar in nåt inlägg även under semestern).   😉

HA DET GOTT SÅ LÄNGE ALLA FINA(!)

🙂

Kom igen nu pojkar(!)

Gårdagen bjöd på en festlig brunch för att fira en härlig människa som klättrade upp ett hack på ålderpyramiden, eller helt enkelt blev ett år äldre än förra gången vi firade honom. MYCKET TREVLIGT OCH GOTT(!) Denna uppklädda skara av små pojkar och deras mamma ville vi så klart få till ett fint kort på… Det är ju så roligt när man får till det… Ja, eller när man inte får till det kan nog betydligt mer beskriva vad som egentligen hände under denna foto shoot…

”KOM IGEN NU POJKAR SÅ TITTAR VI PÅ PAPPA”, utbrast den laddade mamman och försökte liksom få de små grabbarna med på noterna…

Första

Tredje

Fjärde

slut!

Och ja, jag låter det vara osagt hur jag tyckte att det gick… Kan bara meddela att jag var enormt svettig efter denna fotografering… Och det hade liksom inte spelat någon som helst roll hur många gånger han hade smattrat på avtryckaren min kära man…

BÄTTRE LYCKA EN ANNAN GÅNG(!)

🙂

Kan iallafall avsluta med en bild på något otroligt vackert från den brunchen…

Ljuvligt fin och god tårta!

En fantastisk tårtbagerska hade varit i farten och skapat denna ljuvligt fina och goda tårta(!) Bilderna avslöjar även att det rörde sig om ett svenskt kalas denna september lördag… Av bästaste slag vill jag säga(!)

Heja Sverige(!)

🙂

Impuls-Annelie…

… Ja, är det nåt jag kan skriva under på så är det att jag är extremt impulsiv och liksom gör saker utan att överlägga det innan i mitt huvud allt för många gånger. Jag gillar det hos mig OFTAST, men ibland tar jag ju som de flesta som lever på denna lite andra beslut än vad som egentligen är bra eller vad man kanske ens vill om man skulle tänka efter LITE MER… Jag blev ju av den anledningen brunett med några veckor kvar av min förra graviditet… Blev inte så bra som jag hade sett i mitt huvud att det skulle bli. Jag tycker ju att det är så vackert med brunetter… Men jag insåg snart att jag inte tillhörde en i den skaran… Men nu har jag ju testat det och vet att jag inte trivs så bra på den sidan av färgpaletten. Men det ska tilläggas att det inte bara för det innebär att jag inte kommer att göra om samma sak igen… Minnet är ju en annan femma. Minne som en guldfisk talas det om och det kan jag nämligen också skriva under på(!) Fantastiskt klyftig kvinna, extremt impulsiv och med ett minne som en guldfisk(?) Inte alltid så fantastiska egenskaper kan jag tycka. Men det är ju tur att jag besitter så många andra fenomenala egenskaper så att det liksom ibland kan bära upp(!)  😉

blondie's back!

Kan efter dagens impulsakt gladeligen presentera: Blondie… She’s back! Och det känns bara otroligt rätt och bra. Som att komma hem. Som att lira på hemmaplan på nåt sätt. Och ingen, och då menar jag INGEN, kommer att bli gladare och lyckligare över detta än min kära man som liksom sörjt och saknat sin blonda fru nåt fruktansvärt…  🙂

Ja inte lika nöjd var han över sin fru igår när hon liksom satt på ebay och budade på barnvagnar så att vi höll på att bli ägare till två till sådana… Men det blev tack och lov bara en… Och det går ju alltid åt(!) Ser jag som ett trevligt nyförvärv i familjen(!)  😉

HAPPY FREDAG så att säga… Önskar er alla fina en riktigt härlig helg och sänder över ett dussin varma kramar från mitt BLONDA och glada jag(!)

🙂

Idag säger vi bara…

bror min o jag

Den stora lilla o morbror

Liten plutt o morbror

… HIPP HIPP HURRA PÅ KÄRA BROR OCH MORBRORS FÖDELSEDAG(!)  🙂

Jag må vara usel på att komma ihåg datum hit och dit, men 19 September sitter benhårt i mitt minne. Jag lär ska bli riktigt dement innan det vaskas bort…

GRATTIS LILLEBROR! (JA, INTE LITEN NÅNSTANS MEN ÄNDÅ, VAR LIKSOM LÄNGE SEN HAN VÄXTE OM SIN LILLA STORASYSTER!)  😀

Hoppas att du får en fin fin dag och blir nöjd med de fina presenterna!  😉

Ses nästa vecka(!)

🙂

Härliga helger…

… kommer och går och denna var inget som helst undantag. En massa härligt häng med bästa grannarna. Fantastiskt god mat och dryck och även en ny trevlig bekantskap iform av ett nyöppnat fräscht och fint köpcentrum i stan. Riktigt trevligt omgivet av de ståtliga skyskraporna.

mammor och minstingar

klättring på skyline plaza garden

Mammor, pappor och barn trivdes mycket bra på taket på taket av Skyline Plaza där de har skapat en jättetrevlig garden. Jag älskar att vara omgiven av skyskrapor, min kära familj och våra fina vänner(!)  🙂

Vi har även införskaffat en nyförvärv i familjen denna helg… Genast älskad och används nu flitigt….

våran nya vän i familjen

Ja, nej, det är inte vinet jag pratar om, det är en gammal kärlek som nu förgyller mitt liv igen i måttliga mängder, så fantastiskt härligt. Fatet med spansk Jamón också helt underbart, men nej, inte den heller som jag syftarpå  egentligen utan nyförvärvet består av den lilla svarta grejen i mitten av bilden. Ur den kommer nu alldeles ljuvlig musik under middagar och annars för att förgylla våran tid i hemmet. Jag älskar att musiken är tillbaka i mitt liv på allvar igen(!) Man blir ju bara så glad av att lyssna på bra musik.

Nu är en ny vecka igång… Det återstår att se vad den bjuder på…

Den som lever får se(!)

🙂

Ännu en walk down liten stjärnas memory lane

Jag älskar att mitt andra barn kan ärva storebrors gamla fina kläder. Många härliga minnen kommer tillbaka. Och jag ser verkligen olikheten i dessa två pojkar när jag jämför dem i dessa plagg. Vissa satt bra på den nu stora lilla killen och vice versa. Jag älskar att de är så olika, men ändå lika vackra på sina alldeles egna sätt(!)

Bilderna nedan på de olika två exemplaren i”Liten stjärna” djungelbodyn får avsluta denna arbetsvecka…  😉

DJUNGELKILLEN 2010

Djungelkillen 2010

djungelkillen 2013

djungelkillen 2013

djungelkillen 2013

Djungelkillen 2013

Kan ju börja med att tycka att stylingen med coola byxor på 2013 års exemplar i jämförelse med de trötta mjukisbyxorna och blekgröna strumporna på 2010 års modell gör det hela mycket orättvist i en bedömning mellan dem båda. Det tar jag på mig(!) Det kan ju inte bli bra jämt helt enkelt…  😉  Men nog är det en fin body allt, MYCKET! Och jag är så glad för att jag får möjlighet att återanvända plagg som detta. Miljövänligt också som den miljövän jag är…  😉

Men inspiration från dessa bilder så kanske det rent av får lov att bli ett Zoo-besök för oss i helgen… Vi får väl se (mamman är riktigt trött på Zoo för tillfället! Men vad gör man inte för att tillfredsställa de små liven?!)

🙂

TREVLIG HELG ALLA FINA!!

Svart karaktär…

svart synd!

Ja eller rättare sagt totalt brist på den är faktiskt den enda rätta sanningen(!) När en skål enligt ovan dyker upp i min hand en helt vanlig onsdagkväll i soffan och dagliga övertramp som detta… Ja, då kan man ju inte påstå att man egentligen gör så mycket för att komma tillbaka iform(!)

Nej, i ärlighetens namn så har jag ju inte ens börjat anstränga mig för detta återtåg än… Jag belönar mig själv med choklad och annat gott, vad jag än känner mig sugen på DAGLIGEN… Jo, jag har börjat träna lite lätt. Men karaktären för övrigt med att äta nyttigt i veckorna och unna sig på helgerna… Det upplägget existerar endast i teorin för tillfället. Verkställ…(!?) (snart, kan jag tycka!) Ja, ja… hjärnspökena är många i denna belöningskarusell… Tänk att man liksom kan lura sig själv så grovt… att man tycker att man unnar sig själv något, något som i själva verket inte alls gör en själv någon som helst tjänst utan raka motsatsen… Det är ju JAG SOM VILL KOMMA TILLBAKA IFORM…Ingen annan. Och ingen annan kan heller göra detta jobb åt mig! Men tydligen är det inte så bråttom men den saken om man ska se till hur jag lever(!) Det återstår att se om jag ens behärskar hålla det motto som vi inom yrkeskåren brukar tala om och rekommendera: 9 månader upp och 9 månader ner… Lagom takt för kroppens bästa!? Jo, det sägs ju så. Och då har jag ju lite mer tid på mig plötsligt… Och fler ”belöningsskålar” med vaniljglass och slatlakritssås och strössel samt x antal chokladbitar lär det bli…  😉

Kan inte annat än skratta åt mig själv och mina patetiska resonemang för att få migsjälv att må bra för stunden… PUCKO(!)

🙂

På väg tillbaka…

… till kroppen innan graviditeten…

Jag ska tillbaka!

Ja, jag ler ibland… Men oftast gör jag det inte alls när jag ser min kropp för tillfället utan raka motsatsen… Jag trivs inte med min kropp nu(!) Och vägen tillbaka har inte visat sig bli lätt… Genvägarna verkar vara stängda fullständigt… Det enda som kommer att krävas verkar vara hard work… Karaktären och jävlarenammat är inte riktigt på plats än… MEN… Snart så måste det vakna till liv… FÖR… JAG SKA TILLBAKA, KLAPP KLAPP KLAPP KLAPP KLAPP(!)

HEJA, HEJA, HEJA, MEJ(!)  🙂

Än så länge lever jag alldeles för mycket med tanken på att…

Morotskungen

… trösta migsjälv och tänka att morotskungen ju nyss har lämnat min kropp och att jag därför inte ska hetsa på med att komma iform utan fokusera på amningen och livet som nybliven mamma… MEN det var ju ändå 4 månader sen han lämnade min kropp… Amningen gör ju dock att jag inte vill riskera att sätta den på spel för att komma iform snabbt… Det är ändå prio ett att amma denna gosse i 6 månader… Min kropp och form får komma sen… Det vet jag… Men suget av att komma iform… oj oj oj va det finns där(!) Men karaktären för att lyckas med detta… NOT even close(!) En skärpning på den fronten kan man minsann önska iallafall(!) Dubbelmoral finns det gott om för tillfället…

Ja, ja… vad är väl en bal på slottet…  😉

Jag ska ”snart” ta mig i fina klänningar och känna mig smärt och slimmad igen så att jag kan känna mig fin för att gå på bal igen… Inom en framtid… Oklart hur långt bort. Men förr eller senare ska jag allt vara där(!)

Outfiten planerades…

… efter alla konstens regler för denna morotsdag måste jag tillägga:

i morotsfärger

Mamman i en orangefärgad klänning och barnet i en orangemönstrad body dagen till ära(!) Ja, vad gör man inte för att hantera de avskyvärda morotsfläckarna som blir på allt och alla när denna morotspuré då och då skvätter ur det lilla barnets mun… Då gäller det att vara redo att möta upp(!) Ni får gärna prata om och försöka övertyga mig om vanish och allt vad de nu heter dessa fantastiska rengöringsmedel mot svåra fläckar MEN JAG HAR DÅ MINSANN ALDRIG LYCKATS FÅ BORT EN MOROTSFLÄCK PÅ NÅGOT KLÄDESPLAGG(!) Så det så… Känner att jag kommer att bo i den här klänningen dagarna framöver när det vankas morotspuré till den lilla gossen(!)

TUR för mig att det är strålande sommarväder i Ffm helt enkelt(!)

🙂

Våga vägra morot(!)

Hej va tiden rusar iväg. Lilla lilla sonen har nu levt utanför min kropp i hela 4 månader och vips så har vi kommit till den magiska gränsen för när man brukar introducerar barnet för lite fast föda iform av diverse puréer och gröt. Ett mycket underhållande moment som jag minns väl från min första son när det begav sig. Han hade ingen som helst talang för det där i början, allt som stoppades in kom ut i retur. Och nu är det alltså dags för son nr.2 att anta utmaningen…

sitter i matstol

Ja, att sätta upp honom i matstolen var ju en bra början… Sitter gör han liksom inte det minsta stabilt utan måste bullas upp med diverse kuddar och handdukar för att inte ramla runt likt en rysk docka…

Mumms med morot... NOT!

Våga vägra morot(!)  Allt kom i retur likt när storebror skulle börja äta några år tidigare. Talangen eller bristen på denna verkar sitta i generna…

Men roligt var det ju ändå tyckte lilla Tristan

Men roligt var det ju ändå tyckte lilla Tristan(!) Och det blir man ju itutad redan som litet barn att man ska göra saker för att det är roligt…. Så det är väl lika bra att ha detta fokus redan nu. Det är inte resultaten som är viktiga, utan att barnet har kul(!?)  😉

Roligt hade även mamman vill jag lova. Detta är verkligen en favorit hos mig. Att se bebisens minspel och reaktioner på dessa nya smaker och konsistenser. Underbart(!)

🙂

Bjuder även på lite rörliga bilder från när han igår kväll fick fira in sin 4 månadersdag lite i förväg med en smakportion gröt…

Faktiskt lyckades han med bedriften att svälja ner ett par tuggor. Men resten vände liksom i dörren och kom snabbt ut i retur… Det får vi ju ändå vara nöjda med(!)

🙂

Våga vägra morot gjorde även hans bror när han utsattes för det. Nu kanske ni undrar varför den här mamman inte börjar med potatis som de flesta brukar börja med att introducera för bebisen… Min första son trugade jag på med potatis till en början… (Kokt potatis som jag själv inte ens tycker om, självklart kommer han dock att få det nån dag!) Med mitt andra barn känner jag mig fram och provar lite som jag tycker och känner har jag märkt och det är den enkla förklaringen till att det blev morot som start. Känner mig trygg i att ta lite egna initiativ nu med barn nr.2 vilket jag inte kan påstå att jag gjorde med mitt första barn på samma sätt utan då förlitade jag mig blint på tipsen och råden från BVC. Absolut inget ont mot BVC(!) Men jag tycker om att jag nu är en lite mer självständig och trygg förälder(!)

😉